Ord, termer och begrepp som signalerar min människo- och kunskapssyn

Teorier som kan användas för att utmana makt och konventioner i skolan tycker jag är intressanta. Multimodala teorier hör, i mitt tycke, hit eftersom de ifrågasätter gängse redovisnings- och arbetsformer som i mångt och mycket bygger på det skrivna ordets dominans.

En bild säger mer än 1000 ord - men inte för alla

Mycket av det man läser, eller på annat sätt ramlar över, kan låta bra - och ibland så bra att man tänker "Det ska jag ta med i uppsatsen". Ett stort problem med att gapa över för mycket eller att för girigt plocka russin ur alla kakor som omger en är att man till slut kan framstå som litet rotlös eller ogrundad i sin syn på tillvaron, människan och kunskapen. Tidigt i forskarutbildningen får, eller snarare tvingas, man orientera sig i vetenskapliga teorier för att hitta en utgångspunkt för metodval och hur man kan närma sig sitt ämnesområde.
Det vetenskapsteoretiska paketet man väljer att ta avstamp ifrån innehåller filosofiska grundantaganden ifråga om människans förmåga till objektivitet, vad som är kunskap och hur den uppstår, huruvida det finns strukturer som sätter gränser för mänsklig frihet och vad sådana strukturer består i - och en mängd annat.

Innan man får sätta tänderna i sitt egentliga intresseområde, i mitt fall sociala medier och lärande, så behöver man brottas med sina ontologiska (om tillvarons beskaffenhet), epistemologiska (kunskap) och metodologiska (mest lämpade tillvägagångssätt för besvarande) perspektiv. Utgår jag från en syn på tillvaron som exempelvis tar fasta på individuella erfarenheters värde, sanningar som föränderliga överenskommelser och att kunskaper inte är beständiga och förmedlingsbara enheter blir det märkligt om jag beslutar mig för en stor statistisk studie där jag använder i förväg fastslagna kategorier. Och så vidare.

Fotboll som text?

Dessutom följer med varje vetenskapsteoretisk inriktning en viss terminologi som styr mot vissa ord (lärande, exempelvis), men som skyr användning av andra (inlärning) eftersom användningen av orden pekar tillbaka mot hur jag ser på människans frihet och handlingsutrymme, samhällsförändring, kunskapens natur etc.
Innan jag "köper" en idé eller metod... eller koncept... eller sanning, känns det viktigt att kolla språket eller termerna som används: Vad säger de om synen på tillvaro, människa och kunskap? Rimmar dessa idéer med min grundinställning, eller bär det (omedvetet) iväg till en annan utgångspunkt och andra grundantaganden? Blir jag dubbeltydig - eller kommer jag uppfattas tala med kluven tunga - om jag lägger till och använder dessa nya idéer och begrepp i min förståelse av världen?

Jag har just avslutat en kurs där vi har fått möjlighet att titta på teorier kring multimodalitet. Eftersom jag är litet svag för en del av dessa tankar tog jag tillfället i akt att se hur multimodalitetsperspektivet rimmade med min vetenskapsteoretiska utgångspunkt, den hermeneutiska fenomenologin.

Vill du läsa så finns en länk till mitt examinationspaper här nedan:

mvh Niclas

Klicka på bilden för att öppna dokumentet