Ord, termer och begrepp som signalerar min människo- och kunskapssyn

Teorier som kan användas för att utmana makt och konventioner i skolan tycker jag är intressanta. Multimodala teorier hör, i mitt tycke, hit eftersom de ifrågasätter gängse redovisnings- och arbetsformer som i mångt och mycket bygger på det skrivna ordets dominans.

En bild säger mer än 1000 ord - men inte för alla

Mycket av det man läser, eller på annat sätt ramlar över, kan låta bra - och ibland så bra att man tänker "Det ska jag ta med i uppsatsen". Ett stort problem med att gapa över för mycket eller att för girigt plocka russin ur alla kakor som omger en är att man till slut kan framstå som litet rotlös eller ogrundad i sin syn på tillvaron, människan och kunskapen. Tidigt i forskarutbildningen får, eller snarare tvingas, man orientera sig i vetenskapliga teorier för att hitta en utgångspunkt för metodval och hur man kan närma sig sitt ämnesområde.
Det vetenskapsteoretiska paketet man väljer att ta avstamp ifrån innehåller filosofiska grundantaganden ifråga om människans förmåga till objektivitet, vad som är kunskap och hur den uppstår, huruvida det finns strukturer som sätter gränser för mänsklig frihet och vad sådana strukturer består i - och en mängd annat.

Innan man får sätta tänderna i sitt egentliga intresseområde, i mitt fall sociala medier och lärande, så behöver man brottas med sina ontologiska (om tillvarons beskaffenhet), epistemologiska (kunskap) och metodologiska (mest lämpade tillvägagångssätt för besvarande) perspektiv. Utgår jag från en syn på tillvaron som exempelvis tar fasta på individuella erfarenheters värde, sanningar som föränderliga överenskommelser och att kunskaper inte är beständiga och förmedlingsbara enheter blir det märkligt om jag beslutar mig för en stor statistisk studie där jag använder i förväg fastslagna kategorier. Och så vidare.

Fotboll som text?

Dessutom följer med varje vetenskapsteoretisk inriktning en viss terminologi som styr mot vissa ord (lärande, exempelvis), men som skyr användning av andra (inlärning) eftersom användningen av orden pekar tillbaka mot hur jag ser på människans frihet och handlingsutrymme, samhällsförändring, kunskapens natur etc.
Innan jag "köper" en idé eller metod... eller koncept... eller sanning, känns det viktigt att kolla språket eller termerna som används: Vad säger de om synen på tillvaro, människa och kunskap? Rimmar dessa idéer med min grundinställning, eller bär det (omedvetet) iväg till en annan utgångspunkt och andra grundantaganden? Blir jag dubbeltydig - eller kommer jag uppfattas tala med kluven tunga - om jag lägger till och använder dessa nya idéer och begrepp i min förståelse av världen?

Jag har just avslutat en kurs där vi har fått möjlighet att titta på teorier kring multimodalitet. Eftersom jag är litet svag för en del av dessa tankar tog jag tillfället i akt att se hur multimodalitetsperspektivet rimmade med min vetenskapsteoretiska utgångspunkt, den hermeneutiska fenomenologin.

Vill du läsa så finns en länk till mitt examinationspaper här nedan:

mvh Niclas

Klicka på bilden för att öppna dokumentet

Öppet doktorandseminarium

Det närmar sig med stormsteg. Vadå, undrar kanske du? Jo, den 27.5 och vårt första öppna doktorandseminarium. Det känns spännande och viktigt att efter ett års grubblerier visa upp ett konkret exempel på sina ansträngningar. Jag hoppas verkligen att vi blir många nästa fredag och lovar att arbeta så mycket jag bara hinner med min text fram tills dess!

I alla fall, kära bloggläsare här kommer en officiell inbjudan:

Genom denna inbjudan till sk Öppna doktorandseminarier, tar vi ytterligare ett steg mot att utveckla former för att stärka länken mellan pedagogiskt och vetenskapligtvardagsarbete.
Vid detta första seminarium inbjuds du att vara med och diskutera kommundoktorandernas pågående forskningsarbete. Vi, Heli och Kristina, jobbar för närvarande på att skriva artiklar och delstudier till våra kommande avhandlingar. Vi har kommit en bit på väg och har bägge utkast till texter som vi vill dela med dig som deltar i seminariet. I forskningsprocessen precis som i utvecklingsprocessen ligger drivkraften i en fråga/problem som man går och bär på. Innehållet i de bägge texterna berör frågor som är kopplade till det som sker i klassrummet, finns i elevers och lärares tankar och hur livserfarenheter kan studeras och skapa förståelse av utvecklingsarbete i skolan. Seminariet är helt enkelt en gemensam tankeverkstad mellan forskarstuderande, lärare och skolledare i Piteå kommun!

Varmt välkommen att vara med i arbetet med att skapa bryggor mellan praktik och teori!

Program

Program

13.00 – 13.10 Välkommen

13.10 – 13.40 Heli Villanen, Framtidsbilder av barnen

13.40 – 14.10 Kristina Hansson,
Skolutveckling genom medier och IT.
En kommuns idéer och strategier från 1986-2010.

14.10 – 14.30 Funderingar om forskning, lästip

Datum: 2011.05.27

Kl. 13.00 – 15.00

Plats: Fyrkanten, stadshuset

Anmälan: 2011.05.2 till heli.villanen@bu.pitea.se

Den svåra analysen och intervjun som undersökningsmetod

Imorgon, torsdag, träffar jag rektorerna på gymnasiet för att resonera kring metoder för kvalitetsarbetet. Träffen föregriper en kommande satsning på kompetensutveckling i analysförfarande, men föregripandet är rätt logiskt: Utan ett bra dataunderlag är det svårt att få till stånd goda analyser. Tänker att vi bl.a. ska resonera kring begreppet "validitet", dvs. kan vi hävda giltigheten i våra undersökningar, analyser, slutsatser och verksamhetsberättelser? Har vi verkligen undersökt vad vi har påstått oss ha för avsikt att undersöka?

Det kan vara nyttigt att få vrida och vända litet på begreppen och fundera kring vad vi vet om verksamheten, vad vi skulle vilja veta mer om och vilka metoder som hjälper oss att komma dithän. Och ibland är det kanske så att "much less is much more". Ja, ifråga om mitt inspel så får vi se hur det är med den saken.

Här nedan finns en länk till en pdf:ad variant av bildspelet jag kommer att tala kring imorgon och nederst finns en inbäddad googleviewer av detsamma. Den sistnämnda utifall att den sega laddningen av ett pdf-program orsakar frustration och svårriktad vrede - eller om man, som jag, helt enkelt finner ett välbefinnande i trendriktigheten i att använda de sociala mediernas erbjudanden om svårlästa och alldeles för små medieinbäddningar.
/Niclas