Seminariet kring skolforskning och utveckling

Fredagen 12 november samlades representanter för skolförvaltningen, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet på Nordkalotten konferens för ett seminarium - eller samtal - kring strategier för samarbete kring praxisnära forskning. Samtalen utgick delvis från Ulrika Bergmarks presentation av sin studie kring kommundoktorandskap, universitetens engagemang i och kommunernas satsningar på praxisnära forskning. Diskussionerna inbegrep bl.a. frågor om gemensamma arenor för lärosäten och kommunen, långsiktiga lösningar ifråga om universitetsanknutna forskartjänster inom kommunen, tydliggörandet av nyttan av forskning för skolverksamheten och behovet av ett gemensamt strategiarbete, vilket kommer att leda till en tillsättning av en arbetsgrupp. Mer om dessa frågor och aspekter, och ytterligare andra, står att läsa i mötesanteckningarna som du finner nedan.

Strömbackaskolan och Facebook?

Vad har Strömbackaskolan på Facebook att göra? Ja, den frågan lär dryftas bland både elever, personal och ledningsgrupp. (Det finns f.ö. redan en alumnisida.) Men det är mycket som händer nu, med tanke på de reformer som ska implementeras och det utvecklingsarbete som pågår på skolan. Tanken på ett skolledningsorkestrerat forum för både dialog och informationsdelning är därför inte helt oäven.
Men hur mycket dialog mäktar en skolledning med? Det är en av frågorna som skolan har att förhålla sig till. Vi (ett tillfälligt majestätspronomen för den just nu ende administratören) upprättar därför en liten demosajt på Facebook, som kan bli en liten referenspunkt för diskussionerna och samtalen. Det ska bli intressant att se hur man kan modifiera sidan så att den kan representera den ganska yviga verksamhet, som bedrivs på en stor gymnasieskola.
Jag försöker därför ragga gillande fans till sajten bland mitt personliga Facebooknätverk, men min status tycks inte vara på den nivå som jag hade hoppats. Förhoppningsvis finner jag en lösning på detta (såväl ifråga om status som ”Gilla”-/fansrekrytering). Anledningen till denna anhängarsuktan är att det krävs 25 personer för att kunna reservera webbadress och sökväg. Behöver i skrivande stund ytterligare 22 gillande personer till för att få till stånd denna adress på Facebook. Du får gärna ta dig till sajten och ”gilla” den. Ett litet gillande räcker ;). Följ bara länken eller använd dig av bilden nedan:
Strömbackaskolans Facebooksida

Seminarium, Nordkalotten fredag 12/11

Fredagen 12 november möts företrädare för skolförvaltningen, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet för att diskutera strategier för samarbete kring praxisnära forskning.  Inför seminariet har doktorandgruppen samlat några aspekter, vilka kan tjäna som utgångspunkter för samtalen.
Presentationen, som kan komma att förändras, finner du inbäddad nedan. Om du klickar på ikonen längst ute till höger i presentationsramen öppnar sig bildspelet i ett eget fönster.

Seminariet äger rum fredag 12 nov, kl. 09.00-13.00, på Nordkalotten Hotell och konferens, Lulviksv. 1, 972 54 Luleå. Konferensrummet kallas "Bodö".

Programmet ser ut enligt följande:

09.00 – 09.30 Välkomstfika

09.30 – 09.40 Inledning, Förvaltningschef i Piteå kommun Maria Müller

09.40 – 10.00 Kartläggning av kommundoktorander, Universitetslektor Ulrika Bergmark LTU

10.00 – 10.20 Kommundoktoranderna - Niclas Ekberg, Kristina Hansson, Heli Villanen - presenterar sig 

10.20 – 12.00 Diskussion kring utgångsläget samt visionsarbete

12.00 – 13.00 Gemensam lunch




En illustration av en kommundoktorands upplevda tillvaro

Hur känns det att vara en kommundoktorand?
- Jag får pendla (ohållbart)
- Krav på nätverkande både lokalt och globalt, vetenskapens värld är global
- Kaffe! Vilken bra ursäkt för att tänka, fundera och samtala
- Mål: licentiat- eller doktorsexamen?

Frågor kring rollen som kommundoktorand:
- Hur bygger jag broar mellan kommunen och universitetet?
- Skulle det vara bra att ha en mentor i kommunen?
- Vad händer efter avhandlingen?

Konferens: Sociala Medier

Sunderbyn, måndag. Är här tillsammans med resten av deltagarna i den arbetsgrupp, som tar fram riktlinjer för användning av sociala medier i kommunens sold. Sitter nu i bilen på väg hem. Vi har idag lyssnat på fyra personers föredrag i ämnet. De fyra utgörs av en konsult, en kommunchef, en informatör från Comviq och en prisvinnande högstadielärare från Djursholm. Såväl konkret som visionärt. Här ges deltagarna en inblick i LinkedIn, Bilddagboken (vars hype spås vara över), Flickr, Facebook och Twitter (vilken en av föreläsarna, nej två, inte kan vara utan). Man hör kommunföreträdarna kippa efter andan. Som att vara på ett zoo i cyberrymden, eller en cybercirkus med skickliga "schonglörer". Try this at home, if you dare. Typ. För det handlar om att våga. Våga vara öppen och personlig - och att inbjuda till problemformulering. Utan att först komma med svar. En förutsättningslös dialog med andra ord, och därmed också en maktomsvängning. Från kommunala tjänstemän, till förmån för medborgare och elever. (Som är bra på att formulera sig och ta plats i sociala medier. Sa ingen)
Genom sociala medier kan vi få till stånd en demokratisering av våra verksamheter och ett gemensamt kunskapsbyggande. Det gäller att spela på de ungas planhalva, menade Läraren Anna. Dock måste organisationen först ha en plan och ett syfte med användningen, och en struktur för hantering och ansvar.
Det hörs snöa i Piteå.[tags test]

Lärare som forskar?

Det kan ju tyckas som en självklarhet år 2010 att lärare har möjlighet att forska. Men tyvärr är det inte så, än. Själv utgör jag en del av en lite minoritet som håller på att utbilda mig till forskare. Efter ett par månader som doktorand tänker jag att det här borde många många fler få möjlighet att göra. Ni kanske tänker att det är svårt? Nej, så tänker inte jag. Det handlar om att läsa, tänka, ställa frågor, samla data, prata med människor, vara nyfiken och öppen, kritisk granskande samt skriva och publicera så andra kan ta del av ny kunskap. Inget av detta är väl direkt främmande, eller hur? Med så långt kan jag väl erkänna att uppgiften kan var både mödosam och prövande. Ungefär som att skotta ut ett lastbilslass med matjord. Låt inte liknelsen förskräcka er! Står man inför en stor uppgift då har man (minst) två val: Ett, att strunta i högen och hoppas att den försvinner ändå eller två, att skotta ut jorden. Väljer man då att göra det för hand med spade och skottkärra då har man en situation som på sätt och vis kan liknas med med forskningsprocessen i ett avhandlingsarbete. När jag läser, tänker och samla data, fyller jag kärran och när jag analyserar och skriver tippar jag ut jorden som plötsligt blir något helt annat än "bara" en hög. Ju djupare jag skottar och ju mer jag formar (j)orden desto mer meningsfullt verkar det bli. För den hågade kommer här ett intressant lästips direkt från spaden:

Didaktisk design i digital miljö- nya möjligheter för lärande av Staffan Selander o Eva Svärdemo-Åberg (red.)

Låt mig gärna veta vad du tänker och tycker!