Sunderbyn, måndag. Är här tillsammans med resten av deltagarna i den arbetsgrupp, som tar fram riktlinjer för användning av sociala medier i kommunens sold. Sitter nu i bilen på väg hem. Vi har idag lyssnat på fyra personers föredrag i ämnet. De fyra utgörs av en konsult, en kommunchef, en informatör från Comviq och en prisvinnande högstadielärare från Djursholm. Såväl konkret som visionärt. Här ges deltagarna en inblick i LinkedIn, Bilddagboken (vars hype spås vara över), Flickr, Facebook och Twitter (vilken en av föreläsarna, nej två, inte kan vara utan). Man hör kommunföreträdarna kippa efter andan. Som att vara på ett zoo i cyberrymden, eller en cybercirkus med skickliga "schonglörer". Try this at home, if you dare. Typ. För det handlar om att våga. Våga vara öppen och personlig - och att inbjuda till problemformulering. Utan att först komma med svar. En förutsättningslös dialog med andra ord, och därmed också en maktomsvängning. Från kommunala tjänstemän, till förmån för medborgare och elever. (Som är bra på att formulera sig och ta plats i sociala medier. Sa ingen)
Genom sociala medier kan vi få till stånd en demokratisering av våra verksamheter och ett gemensamt kunskapsbyggande. Det gäller att spela på de ungas planhalva, menade Läraren Anna. Dock måste organisationen först ha en plan och ett syfte med användningen, och en struktur för hantering och ansvar.
Det hörs snöa i Piteå.[tags test]
Den här bloggen är ett initiativ av kommundoktoranderna inom Barn och utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. Här lyfter vi våra tankar och bjuder in till samtal som kan inspirera och uppmuntra till att stärka den vetenskapliga grunden i skolan.
11 okt. 2010
13 sep. 2010
Lärare som forskar?
Det kan ju tyckas som en självklarhet år 2010 att lärare har möjlighet att forska. Men tyvärr är det inte så, än. Själv utgör jag en del av en lite minoritet som håller på att utbilda mig till forskare. Efter ett par månader som doktorand tänker jag att det här borde många många fler få möjlighet att göra. Ni kanske tänker att det är svårt? Nej, så tänker inte jag. Det handlar om att läsa, tänka, ställa frågor, samla data, prata med människor, vara nyfiken och öppen, kritisk granskande samt skriva och publicera så andra kan ta del av ny kunskap. Inget av detta är väl direkt främmande, eller hur? Med så långt kan jag väl erkänna att uppgiften kan var både mödosam och prövande. Ungefär som att skotta ut ett lastbilslass med matjord. Låt inte liknelsen förskräcka er! Står man inför en stor uppgift då har man (minst) två val: Ett, att strunta i högen och hoppas att den försvinner ändå eller två, att skotta ut jorden. Väljer man då att göra det för hand med spade och skottkärra då har man en situation som på sätt och vis kan liknas med med forskningsprocessen i ett avhandlingsarbete. När jag läser, tänker och samla data, fyller jag kärran och när jag analyserar och skriver tippar jag ut jorden som plötsligt blir något helt annat än "bara" en hög. Ju djupare jag skottar och ju mer jag formar (j)orden desto mer meningsfullt verkar det bli. För den hågade kommer här ett intressant lästips direkt från spaden:
Didaktisk design i digital miljö- nya möjligheter för lärande av Staffan Selander o Eva Svärdemo-Åberg (red.)
Låt mig gärna veta vad du tänker och tycker!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)